Ekoenheter

Följande inlägg kommer från Oscar Kellberg. Oscar argumenterar klart och tydligt varför den nuvarande system av lån och riskkapital gynnar endast större organisationer och lämnar småföretag (där innovationskraft finns) utan kapital. Detta är inte gynsamt för eko-enhets utvecklingen.

Min utgångspunkt är att det skall finnas en stor mångfald så att alla nischer är utnyttjade dvs alla begåvningar utnyttjar alla resurser i alla delar av ekonomin och på alla nivåer. Riskkapitalmarknaden för stora företag i globaliserade system är mycket väl utvecklad (och med en ny infrastrukturminister blir den väl ännu mer utvecklad). För små företag och i synnerhet för svenska företag är den dock obefintlig. Med små företag menar jag företag med färre än 50 anställda vilket täcker in 99,2 procent av alla svenska företag. För det svenska näringslivet innebär det att de inte kan välja en lämplig mix mellan eget (riskkapital) och främmande kapital (banklån) - de tvingas gå till banken.

We eco-unit fanatics have long trumpeted the importance of human settlements mimicking mature eco-systems and not releasing phosphorus.Read why here.

Lake Massawippi in Canada has become so overgrown with blue-green algae that citizens are advised not to even touch the water. By the way, the lake supplies drinking water, so cleaning it up will be costly.

Once more we see the down-side of this mix first separate later (MIFSLA) approach to the water we need.

Endast en liten del av konventionell hantering av vatten används som dricksvatten Konventionell hantering bygger på att man först renar vatten till dricksvatten, sedan använder det till disk, dusch, tvätt och toaspolning.. Allt blir avloppsvatten. Den lindrigt förorenade delen, gråvattnet, utgör större delen, 90 %, av avloppsvattnets volym, men innehåller bara omkring 1 % av föroreningarna. Resten av vattnet används att spola toaletter med. Spolvattnet innehåller 99 % av föroreningarna. Det blandas med det nästan rena gråvattnet. Blandningen blir då så förorenad att den måste renas för att inte skada människor och miljö.

Skillnaden mellan investering i hållbara lösningar och icke-hållbara lösningar illustreras av enkla kalkyler om bilen som investering. De flesta säger att de använda bilen för att spara tid. Jag antar att man sparar minst 10 timmar i veckan under arbetsveckorna för att det skall kännas bra.
(Man sparar totalt då 440 timmar)

Om man kör 1500 mil per år a 30kr blir det 45,000

Genomsnitt tjänsteman få 26,000 i månaden (säg) och få ut 16,000

Bilkostnaden är 45/192 24%. Motsvarar 368 timmar. ( tiden att köra 1500 mil beroende på medelhastighet är väl 200-300 timmar till)

Dave Pollard has ploughed through anthropologist Hugh Brody's far-reaching and scholarly personal memoir based on extensive study of indigenous cultures, The Other Side of Eden, written six years ago.

Dave has crystallised out the essentials of a culture that is in harmony with the environment around it. These essentials are what we need to aim for if we (industrialied, petroleum people) are to be able to hand over a decent life to those who come after us. A lot may be useful for the social development of eco-units.

I reproduce them here, I hope Dave has no objections:

Here, then, is the catalogue of my learnings and discoveries from this book. I think it takes us one step closer to an overall framework or theory for dealing with complex problems: